En magisk morgon på stugan igår morse, varmt, soligt, slött surrande insekter och långsam frukost med nybryggt, starkt kaffe. Synd att åka därifrån, men nu är det arbetsbordet i Kronohagen som man är fastnaglad i ett tag framöver. Magin lyser med sin frånvaro.
Trilobitfadern begick sin sjuttionde födelsedag, från sjukbädden, men ändå. När alla pusselbitar började falla på plats så gick det plötsligt mycket bättre igen. Och om en bit rubbas så faller hela korthuset igen. Jag kunde skriva en längre utläggning om sjukvården i Jakobstad, men det orkar jag inte. Nu för tillfället så funkar allt rätt bra.
Måndagen tycks vara den dag i veckan när den församlade mänskligheten vill kommunicera per epost. För all del, jag har varit i nätskugga ett par vardagar så jag har några dagars extra skörd att gå igenom, men lejonparten av dagens arbetstimmar går åt till att svara på och skriva mail. Gemensamt för de innehållet i de flesta är en obligatorisk rad om hur jävligt det är när semestern är slut.
Vart försvann den, förresten? Hade jag någon semester överhuvudtaget?
Biljakt genom 1920-talets Helsingfors
5 dagar sedan
2 kommentarer:
Pusselbit läggs till annan. Bra att ni fick fira födelsedagen tillsammans... Och välkommen in i rutinernas trygga lunk...
Jo, det bjuds på både med- och motgångar som bekant. Man får vara glad när det funkar :-) Och det är inte så dumt att vara tillbaka på jobbet sist och slutligen, tekemistä löytyy som det heter på det ena inhemska.
Skicka en kommentar