fredag 20 augusti 2010

Göteborg 1987

U2 är det största som hänt mänskligheten sedan vattenklosettens uppfinnande. Eller? Jag har numera ett lätt avsvalnat förhållande till gruppen, men imorgon kommer jag, jämte cirkagurka 50.000 andra, att infinna mig på Olympiastadion för att begrunda underverket.

Jag såg dem för 13 år sedan på samma plats, och måste medge att den keikkan inte lämnat några djupare spår i mitt själsliv. Däremot kommer jag ihåg att Habbe hade tappat sin ena sko redan innan konserten.

År 1987 såg jag dem för första gången, då i Göteborg på Eriksdalsvarvet. Vi åkte tåg och båt och tåg och bodde hemma hos Nickes faster i Tuve*. Vi var väl ett knappt dussin youngsters som invaderade förortsvillan, så fastern ska ha en eloge för att hon tog emot oss.

Av konserten kommer jag ihåg att Pretenders var bra.

*Tuve ligger på Hisingen och gick till världshistorien år 1977, då det s.k. Tuveraset inträffade, ett jordskred som dödade 9 personer och fick 67 hus att rasa samman. Fastern hade en arbetskamrat som gick hem från jobbet mitt på dagen på grund av ett besvärligt migränanfall. Hon var en av de nio.

Inga kommentarer: