Eftersom jag är bra på allt vad aktiv förtränging heter, så har det först nu sjunkit in att jag måste börja träna tre gånger i veckan. Förvisso satt jag snällt och lyssnade på vad doktorn, docenten, vad han nu är den gode mannen, hade att säga, men jag har uppenbara tendenser att bli gravt lomhörd när det talas om träning, idrottande som berör just min enkla person, konditionsfrågor och stavgång.
Icke desto mindre: det måste ske något slag av organiserad träning minst tre gånger i veckan, och min kondis måste förbättras avsevärt. Det var liksom kontentan av budskapet.
Således: mina dagar som semivrak (i fysiskt hänseende - mentalt kan jag fortsätta vara ett vrak) är nu så till ända. Exakt hur hälsosam min enkla person förmår bli är ännu höljt i dunkel, men faktum är att om min fåniga astma skall hållas i schack, så måste jag träna. Och träna. Och träna.
Kan redan offentligen meddela att min under den senaste tiden rätt vidlyftiga snuskonsumtion har stävjats. Till nollpunkten, faktiskt.
Ses på Helsinki City Marathon!*
*jag kommer att sitta på gräsmattan någonstans i höjd med Sibeliusmonumentet med en picknickkorg och en termos kaffe
Biljakt genom 1920-talets Helsingfors
5 dagar sedan
2 kommentarer:
Oj. Repeterar.. Oj..! Inte lätt detdär!
Det är väl bara att ta skeden (eller gångstavarna)i vacker hand och börja på, tänker jag.
Skicka en kommentar