Debriefing

Göteborg, ja. Nu börjar den värsta mässpsykosen lägga sig, den fysiska träningsvärken efter lådsläpandet sitter märkligt nog i ännu. Otränad? Moi?

Mitt perspektiv på bokmässan är något begränsat: det mesta av min tid gick åt till att (försöka) sälja böcker i vår egen monter, och hitta på lämpliga svar på frågor som "är ni en kvinnoförening?" (nej, att det står .fi på våra t-shirts har inget med Feministiskt initiativ att göra, utan det beror på att vi - och våra webbsidor- hör hemma på andra sidan pölen, i Finland), "varärMarkvarMarkvarärMark?" (Mark Levengood uppträdde tyvärr igår, i och för sig just vid denna tidpunkt, men likväl är ni ute en dag för sent). "Ja, ni blir ju färre hela tiden" samt "det är visst litet svårt för er finlandssvenskar nu" var återkommande påståenden i litet olika utföranden som man då skulle parera på något lämpligt sätt. Typ "skit i det du, köp ett par böcker istället så fyller vi något slag av funktion här på bokmässan åtminstone".

Mera: Robert Åsbacka är en osedvanligt sensibel figur. Tror inte någon har talat om arbete som ett riktigt litterärt ämne på någon bokmässa sedan Ivar Lo, Wilhelm och Moa fanns bland oss. Och på den tiden fanns det inga bokmässor. Åsbacka och Åsa Linderborg (Mig äger ingen) förde en otroligt levande och intressant diskussion som gjorde den annars så duktiga intervjuaren Janina Orlov arbetslös, mer eller mindre. Linderborg och Åsbacka fann varandra direkt i ett samtal om kroppsligt förfall, kärlek, den oundvikliga döden, försoning. Allt i mycket entusiastisk och böljande diskussion, där båda hade mycket som de ville säga till varandra. Och man märkte att de var geniunt tagna av varandras böcker.

Och den inte så sprittande tematiken till trots kan jag säga att det var riktigt roligt mellan varven, skrattet fanns aldrig långt borta. Likosm eftertanken, så där som det går när folk faktiskt öppnar sig, bjuder på sig själva, och inte snöar alltför mycket in på det faktum att de sitter på en scen, och att de har en publik.

På bokmässan skall man köpa böcker. Jag kan ärligt och uppriktigt säga att jag inte köpte en enda jävla bok. Hittade inte lyrikoutleten som jag brukar ty mig till. En översättning av en HP Lovecraftbok kunde gärna ha slunkit med, men eftersom jag saknade kontanter och de flesta mindre förlag inte tar kort så bidde det inget. Två Moleskinanteckningsblock och en t-shirt förblev saldot av mitt shoppande. Jag är dålig på att konsumera. Det är jag inte speciellt ledsen över heller.

Nu hägrar Helsingfors bokmässa. Det sköna med den är att man får gå och knyta sig i egen säng när dagen är till enda, och risken för att man blir och hänga i någon subbig lobbybar är minimal. Avtrycket av barstolen syns ännu tydligt i röven efter Göteborg. Urk.