På mitt jobb, där det är viktigt att alla dörrar i huset är stängda så att ingen i misstag förirrar sig in på och träffar nån levande varelse från nån annan avdelning, håller man sig med en stämpelklocka för att kunna följa upp att alla lata smitare man lurats att anställa faktiskt befinner sig på jobbet.
Vad man gör där är det inte alltid så noga med.
Stämpelklockan hör till de föremål som har sitt omedelbara ursprung hos djävulen, och jag för en ojämn kamp mot denna tingest. I förrgår glömde jag stämpla ut för "arbetsresa", vilket tvingade mig att inleda en epostkorrespondens med timeconens yttersta väktare om vad, hur och varför korrigeringar ska göras.
Idag hade jag förträngt att jag är på väg till Berlin i morgon bitti, men påföljd att utstämpling "jag-borta-på-egen-tid-och-ni-ska-skita-i-vad-jag-gör" icke blev exekverad på önskat sätt.
Timeconmannen har alltså mail att vänta. Han tycker inte om att göra korrigeringar. Han har antagligen en uppsättning vaxdockor föreställande alla i personalen och i skrivande stund sitter han och trycker in ytterligare en knappnål i dockan föreställande mig.
Jag tror jag tar och pluggar ur ett tag.
Biljakt genom 1920-talets Helsingfors
4 dagar sedan
2 kommentarer:
Det är ju jättebra att du kan sätta din tid, energi och kreativitet på att försöka utnyttja timeconen och timeconmannen. Det ger liksom mening och innehåll i livet. Du skall vara tacksam mot din arbetsgivare ... Ha det skönt på resan.
Timeconen är den främsta källan till inspiration, och i förlängningen all kreativitet, som brusar likt en väldig flod genom vår lilla, levnadsglada organisation, goddammit! And that goes for timconmannen också!
Ja, jag kommer att ha det skönt på resan :-)
Skicka en kommentar