Har suttit på ett antal seminarier med temat e-publicering och e-böcker de senaste veckorna. Det har tidvis varit rätt intressant. Speciellt när man iakttar hur två sinsemellan mycket olika (motsatta, ja) principer kolliderar med varandra i högljudshastighet: nämligen tanken om öppenhet och tillgänglighet, och att alla som vill ska kunna ta del av t.ex. vetenskapliga resultat (open access, folks!), i kontrast till framför allt de stora förlagens svartsjuka fokuserande på att begränsa tillgången, upphovrättsfrågor och kontroll av användningen av e-publikationer. Någon ska betala för kalaset, vilken dagens googlifierade fildelargeneration har svårt att begripa (tycker förlagen).
Nånstans mittemellan ska användare, läsare och bibliotek orientera sig, och snabbt märker man att tillgången till den fria informationen är en princip som biblioteken får pruta på för att kunna erbjuda åtminstone nån relevant service till sina användare.
För användare är vad vi är, snarare än läsare.
Den typ av e-böcker som åtminstone de vetenskapliga biblioteken är mest intresserade av är olika slag av kursböcker, som ofta är utlånade, har långa väntetider, är slutsålda eller har snotts av nån överenergisk student (visste ni förresten att det finns folk som lånar och stjäl böcker av den enkla anledningen att andra studerande inte ska ha möjlighet att tenta?). Förlagen är i omvänd ordning inte just alls intresserade att ge ut kursböcker i elektronisk form. Varför? Det lönar sig inte. Pappersböckerna går åt i alla fall, och universitetsbiblioteken och studenterna betalar.
Se här har vi ett område där ingen konkurrens stör förlagens business. De böcker som används som kursböcker är inte utbytbara, åtminstone med mycket få undantag, och säljaren bestämmer priset. Biblioteken betalar.
Själv har jag konstaterat att jag sitter i en litet lustig sits; jag arbetar på ett förlag men jag är också utbildad bibliotekarie (eller informatiker, om ni så vill. Det tycker folk låter finare. Precis samma utbildning är det såviså frågan om). Ska vi invänta att den yrkesmässiga schizofrenin bryter ut nu?
Tror inte det. Informatikerns credo "rätt information, till rätt människor, vid rätt tidpunkt och i rätt format" skulle jag antagligen haspla ur mig även under tortyr, och jag tror att många förlag missar en chans att t.ex. använda e-material som ett sätt att nå ut till nya läsare (eller användare, som sagt).
Alla förlag har inte ett utbud som alla vill ha till vilket pris som helst. Då är e-boken (gratis!) ett sätt att nå en ny publik, att visa upp vad man kan och sannolikt också öka försäljningen av den traditionella boken.
För det är ju som med allt annat, om ingen vet vad man har att erbjuda, så köper ingen, och om man har bra grejer så vill man ju gärna att folk ska veta om det.
Biljakt genom 1920-talets Helsingfors
4 dagar sedan
4 kommentarer:
Det är ganska intressant att det är just förläggarna som river spelbyxorna när det gäller e-publicering, inte författarna. Måhända har det att göra med att (nästan) ingen av författarna lever på försäljningen av böcker.
Javisst gör förlagen mycket jobb och de måste betala löner - av vilka en mycket liten del generellt går till författaren (om något alls). Författare tenderar vara mer intresserade av att sprida sina verk.
Så vad behöver vi förlag till? Bättre böcker, förstås. Men om inte folk är färdiga att betala, måste man hitta på något annat, något som är mer än bara böcker. Kombinerat med print-on-demand.
Att företag gömmer sig bakom upphovsrättsfrågor är ändå lite mesigt. Det samma gäller ju alla vansinniga försök att förlänga upphovsrätterna som pågår just nu.
Det är ett sätt för dem att försöka förlänga den tid som de kan få inkomster för ett verk. Symptomatiskt är ju att de upphovsrättsliga frågorna också byter ansvarigt (antagligen blir det så) ministerium, från uvm till handels- och industri... corporate bullshit rulettar och kulturskiten får stryka på foten.
När jag studerade till dipl.ing hade vi en kurs en lärobok som var tryck på 1970-talet, inga upplagor sen dess, det var 300 studerande per kurs och det fanns väl tio tillgängliga kopior. Föreläsaren rekommenderade att man skulle låna boken i tur och ordning från högskolans bibliotek, kopiera den och sen lämna tillbaka originalet. Hurra.
För övrigt såg jag en Sony Reader in action för ett par veckor sedan och insåg genast att det är nånting som kommer att ändra världen på samma sätt som iPoden. Vissa förlorar, andra vinner. Med tanke på vad distribution av böcker kostar och hur trögt det är för mindre aktörer att få ut sina publikationer till konsumenter, väntar jag med spänning på framtiden. Förlag kan göra två saker: sätta huvudet i busken och spjärna emot det som ändå kommer eller fundera på vilka nya produkter och tjänster Sony Readern, Kindle m fl möjliggör. Don't fight the future, make it!
Jo, det som håller på hända är det mest omstörtande sedan Gutenbergs dagar. Skitspännande, kort sagt. Och antingen så går man i fronten eller så kan man oja och voja sig i slutändan av ledet, precis som du säger. Antingen är vi glada åt att vi får en fantastisk spridningsmöjlighet eller så sitter vi med Söderströms och gråter i dikesrenen. Eller hur man nu ska tolka Tapanis inlägg i Husis häromdagen...
Skicka en kommentar