Min nacke och min rygg (den övre halvan) gaddade sig samman och bestämde sig för att inte samarbeta med resten av mig. Påföljden blev att jag under helgen knappt kunde klä på mig (eller av mig), dricka vatten ur en flaska, ta en bok ur bokhyllan, lägga mig i en säng, vända på mig i den samma eller försöka stiga upp ur den. Ja, jag hade till och med uppenbara problem med att torka mig i rumpan när jag gick på toaletten, om jag ska vara ärlig. Och nej, jag bad inte om hjälp med detta.
Efter att ha knaprat S****lud ett par dagar så är jag naturligtvis fit for fight, någorlunda (så här en måndag) och kunde infinna mig i arbetsfört skick vid svarven denna morgon, efter att ha förslösat ett veckoslut i (gnölande över) ryggont.
Allt väl so far, ända tills jag kom fram till att jag egentligen borde sammanställa en förteckning över artiklar som getts ut i fyra olika serier här hos oss, ett tämligen tidsdrygt arbete vars innebörd inte riktigt passar ihop med allmäntillståndet nu, med stillasittande vid datorn och plitande på den samma i allt för många timmar i sträck.
Så jag researchar lite idag och börjar sammanställa imorgon. Det mesta finns naturligtvis inte listat nånstans i elektronisk form, utan allt ska rotas fram ur innehållsförteckningarna i gamla publikationer, som alla håller på att falla sönder på grund av ålder. Jag letar mig småningom mot hyllorna med de gulna(n)de ryggarna. Och undanber mig associationer rörande ryggar och ålder så där i gemen.
Nu ska jag springa ett varv runt rummet och försöka få igång min defekta lekamen igen, hejtå!
Det rimmar illa
1 vecka sedan
2 kommentarer:
Hej Trilobiten. Det är mer än visor detdär. Lyd mitt råd: Lyft ingenting tungt på 2 månader. Inte ens matkassar! Bär lätt väska. Besök en fysioterapeut som har en sån där "vippsäng".. där man spänner fast dig i fötterna och vippar dig försiktigt upp och ner i högst 45 graders lutning. Då sker tyngdlagens verkan, och kotor och sånt får skäl att separera litet.. och nerverna hamnar inte i kläm.. - Jag har också varit "invalid" men det tog evigheter innan jag förstod att jag vila bort nervinflammationen och sen sakta komma igen när den är lugnad. Försöka duger, bättre än all sprit och medicin i världen:-)
Ja, jag har sett på nära håll hur länge det kan ta med ryggproblem, speciellt med inflammerade nerver. Så jag tar det väldigt försiktigt, även om det för tillfället känns bättre. För ett antal år sen hade jag problem med ischiasnerven i ena benet. Det var heller inte kul.
Skicka en kommentar