Våren är ju, sin triumfatoriskt exploderande växtlighet och värme till trots, en lidandets tid för astmatiker och allergiker (NB! jag är inte ens ironisk). Gatudammet virvlar och allsköns ukrainska partiklar svävar runt i sfären, och jag längtar efter att vara någon annanstans.
Grämer mig ibland över att lungsanatorierna gått ur modet efter andra världskriget. Jag kan se mig själv vilande, i halvliggande ställning, på en bred balkong vid ett sanatorium i Davos, med en god bok (Thomas Manns Bergtagen vore ett förutsägbart val) och en kopp gott te (lapsang souchong, kanske).
Men med min tur så skulle jag väl hamna i en förvuxen spjälsäng i en polsk saltgruva, en behandlingsmetod som väl i och för sig sannolikt har en större effekt på lunghälsan än den friska alpluften.
Man jag vill alpluft! Jag vill inte polsk saltgruva, har besökt en sådan, men det är en annan historia.
Biljakt genom 1920-talets Helsingfors
2 dagar sedan
4 kommentarer:
intressant. tänk om vi var i den polska saltgruvan samtidigt. i en annan historia. ja, när jag tänker efter. det var vi nog. välbevarad skulle man bli, men icke.
Ja, man skulle lätt kunna tro att vi varit i samma saltgruva och blivit guidade på tyska av en liten tant iförd vit skyddshjälm. Hon är säkert mer välbevarad än vi. Hon hade hjälm, det hade inte vi. Det var nog det.
Tror Trilobiten skulle passa bra här på Island.. på våren några veckor.. Här är syret av salta vågor rikliga på hälsosamma molekyler med goda laddningar. Och gatorna tycks man spola med vatten varje morgon.. Några sopande kvastar syns icke till.
Jag skulle gärna ta en tur till Island! Har inte varit där sedan 1993, gjorde en oförglömlig biltur längs med sydkusten, spanade mot Hekla, gick på stranden i Vík...
Skicka en kommentar