Språkhanteringens vedermödor

Väl hemma igen så undrar man alltid om man verkligen har varit bortrest, eller om allt bara är resultatet av ens livliga fantasi, ett hjärnspöke som förser en med flashbacks från en centraleuropeisk huvudstad i begynnande vårskrud?

Språkligt sett så gav ju resan anledning till en osedvanlig grym behandling av det tyska språket, återigen märker man hur man kommer tillkorta, i det att man står och radar ord efter varandra på måfå, med en from förhoppning att ett igenkännandets glimt skall vakna i den tilltalades ögon. Det gick ditåt.

Operakvoten är fylld för ett litet tag. När jag hämtat mig från jetlaggen (en timmes tidskillnad) blir det något litet mera om både Wagners Parsifal på Staatsoper och Turandot på Volksoper.

I'll be back.